Bon voyage Vicy

Alltså. Nu får ni faktiskt ta och sluta tänkte jag. Annars går jag av på mitten bara av att få ha er som vänner.

När jag klev in genom dörren i lördags blev jag ungefär såhär överraskad.

Alla mina finafina vänner var där och skrek och kramades.

Alla bilder tagna från Emelie

Och hade gjort det så fruktansvärt fint hemma hos mig! Alla var klädda precis som jag och det kan jag säga er, att leva i Vicy världen är faktiskt inte så himla dumt när alla är så tjusiga! Och jag grät och grät och skrattade och var så förskräckligtfruktansvärt glad. 

För ni är så fruktansvärt fina. 

Och det finns inte ord för hur otroligt lycklig jag var den där kvällen. Och det är nog sant att ni aldrig kommer förstå hur mycket ni betyder för mig. Hur mycket jag behöver er. Hur mycket av mig som är er. Och jag vet att det vackraste jag kan säga till er är tre små ord som inte på något vis räcker till, och även fast det är alldeles för smått för att beskriva allt vad ni är för mig så är det ändå så. Jag älskar er.

Och jag kommer sakna er så fruktansvärt mycket.

Bisous et Au revoir