Mes amies à Paris

Åh suck, att man aldrig lär sig av sina misstag. Drack kaffe på teatern och nu ligger jag sömnlös i min säng även fast klockan redan har passerat ett. Men det gör inget för jag är. Så. Sjukt. Taggad! Just i detta nu befinner sig nämligen Johanna och Angelica bara några kilometer eller så ifrån mig och jag har lusläst varenda parisguide och vi ska ha ett sånt himla trevligt lov och jag kan inte sluta tänka på att jag snart ska få krama om mina bästa personer som jag inte har sett på sisådär två månader!

Nej nu måste jag verkligen sova.

Fast nej jag är verkligen inte trött.

Jag

Är

Så

TAGGAD!

Bisous!

St Germain en Laye

Hejhallå! Idag var det idrottsdag vilket betydde sussies gamla mjukisbyxor (som var smutsiga din jäkel!) och sportbh hela dagen! Skönt värre.

Dagen började inte sådär jättemysigt då mannen som stod bakom mig på metron liksom rörde sin framdel mot min bakdel. Godmorgon liksom.

Vi åkte i alla fall till St Germain en Laye som kan ha vart den finaste lilla förortsstaden! Där fanns ett slott..

Några taggade svenskar..

Och så massor av andra fina saker som ju finns i fina förortstäder.

Dagen började med simning, vilket helt klart är en underskattad träningsform! Jättetrevligt ju! Efter en superb pastalunch stod core-pass på schemat och det bästa med det var avslappningen på slutet. You gotta love avslappning.

Bisous!

Fatiguée

Idag är jag trött. Har lite utav en deppdag skulle man väl kunna säga fast ändå inte. Jag blir bara så himla trött. Den här veckan har jag sammanlagt tre prov plus två inlämningar. Veckan efter lovet har jag två engelska skrivningar plus en geografiinlämning.

Det är ju lätt att ha lov och slappna av när man ser de molnen närma sig.

Och jag vet, jag vet. Det är tvåan, det är mycket och det är blabla. Men är det för mycket att begära att bara få springa runt en dag i Paris utan att ständigt titta på klockan och tänka om si och så många minuter måste jag tränga mig in på metron och panikläsa vad det nu kan vara för bok?

Åh vad skönt det ska bli med lov! Det är bara det att mitt lov börjar inte förrens på måndag. Jag har nämligen en svenska inlämning dagen innan.

Förlåt kära ni för att ni måste lyssna på mitt gnäll. Men jag tycker om att gnälla och på något mystiskt vid känns allting lite bättre efter att man har gnällt.

Något som är fint är i alla fall att min värdbror det första han gjorde när han kom hem var att springa in i mitt rum, skrika SALUT! och sedan slänga sig på min säng för att läsa Harry Potter. Han är fin min värdbror.

Bisous!

Rive Gauche

Idag bestämde jag mig för att under några timmar glömma hur mycket jag egentligen måste proppa in i mitt lilla huvud för att följa med Klara till Hôtel de Ville för att sedan promenera till Rive Gauche (vänsta stranden). Vi passerade några bokstånd längs Seine.

Och kom tillslut till..

Shakespeare and Company! Kan vara världens bästa bokaffär komplett med böcker från golv till tak, många nedsuttna fotöljer, en skrivmaskin man kunde knappra lite på, shackspel samt ett piano med gamla noter för dem som kände för det. Som sagt. Världens bästa bokaffär. 

Sedan gick vi vidare till ett kafé och drack myntate. Här är ett fint hus som jag såg på vägen dit. 

Och det var den eftermiddagen för nu är det kväll och jag har fortfarande inte gjort något som jag egentligen borde ha gjort. Hoppsan. À bien tôt! 

Bisous!

Ps. Nu är det typ nästan bara ynka TRE dagar tills Johanna och Angelica kommer och pussar på mig! KALAS! Ds. 

Je suis fâché contre Barbie

Det är sånt här som gör mig så fruktansvärt jäkla arg. Min lillasyster fick i födelsedagspresent en doktorbarbie. Med följde lite olika saker som en måttsticka i form av en giraff, ett litet bord med en låda och så den här. Det är alltså någon form av våg, och det känns ju okej. Man väger sig hos doktorn, helt normalt. Det är bara det att barbie självklart lagt in lite extra anorexipropaganda. Det är nämligen så att lägger man något tungt på "vågen" så kommer man upp till en ledsen gubbe, är vågen däremot på noll ser man den lyckliga gröna gubben.

GAHHH! Så onödigt! Kunde dom inte bara skippa de där figurerna liksom? Hur svårt kan det vara?

I alla fall.

Idag har jag pluggat matte. Det gick sådär skulle man väl kunna säga. Att provet är på måndag känns fortfarande inte helt okej. Ikväll ska jag ha myskväll hos Nora, vi ska laga mat och äta godis. Jag skiter i om barbievågen säger att jag kommer att bli olycklig då:))

Bisous!

?

Hej! Nu har jag svarat på frågorna jag fick av er och jisses så många det blev! Jag blir verkligen förvånad jag märker att folk faktiskt läser min blogg. Det är fint.

Jag delade upp det i fyra kategorier, skolan, familjen, moi och Paris såklart.

Skolan

Är skolan mycket annorlunda från Sverige?

Nej, svenska skolan känns precis som hemma, förutom att man har kurser med så få elever. I min historiagrupp är vi kanske 8-10 st tror jag. Så. Skönt.

Hur många är ni i klassen på svenska skolan?

På hela gymnasiet är vi 58 personer tror jag, en etta, jättemånga tvåor och kanske fyra treor som är uppdelade i en natur och en samklass.

Är det lättare/ svårare i skolan?

Det är helt klart mer att göra i alla fall, men så är det nog allmänt när man går i samtvåan. Lärarna ger oss svåra uppgifter men efter att ha gått Viktor Rydberg är jag ganska härdad. Oj vilket flummigt svar det här  blev men nej, egentligen är svårighetsgraden här ungefär samma som hemma!

Är det strängare i skolan?

Nej det tycker jag inte. Det franska skolsystemet är mycket strängare än det svenska, de har till exempel fortfarande kvar ordningsbetyget men i svenska skolan är det inte så strängt. Eller, de har ju större koll på oss eftersom man har en helt annan relation till skolan, den är liksom trygg och säker när allt annat är  nytt. Men jag tycker tvärtom att skolan är ganska avslappnad, särskilt relationen till lärarna. Detta beror antagligen på att vi har lektioner i små grupper där läraren kan vara mer personlig. Tummen upp!

Får du god mat i familjen/skolan?

Ok, let's talk about skolmaten (hur maten är i värdisen besvarar jag under "familjen"). Grejen är att maten i sig är faktiskt god, mycket godare ä i Sverige! Särskilt när de får till fisken blir det kalas! Springer man till matkön och hamnar bland en av de första hinner man oftast sno till sig en melonbit, och det är ju inte fy skam. Dessutom har de ett litet ostfat man kan komplettera sin baguette med. Men stämningen i matsalen är jobbig. För det första har dom ett jättepuckat system vilket skapar extrema köer och ibland kan man få stå i 20-30 minuter bara för att få börja ta mat. Dessutom är matsalen egentligen lite för liten för antalet elever som ska rymmas, vilket skapar en stressig miljö då en "surveillant" (typ ordningsvakt) går omkring och skriker på en om man sitter kvar även fast man har ätit upp. Så. Bra mat men ingen plats för att njuta av den..

En lite kul grej med maten i skolan är att i lärarnas matsal (ja, de har en egen) serveras vin. Så där sitter lärarna och sörplar rödvin i såna där små skolmatsalsglas under lunchtimmen. Kan det bli mer franskt nej det tror jag inte.

Familjen

Hur långt borta bor din familj från skolan?

Min familj bor i Malakoff som ligger precis söder om 14de arr., det vill säga söder om stan. Skolan ligger också den i en förort, Neuilly, som ligger i nordvästra Paris. Det tar ganska lång tid att åka, jag brukar gå hemifrån ca 50 min innan jag börjar men det är ok!

Hur är din värdfamilj?

Brabrättrebäst.

Har du några "syskon", i så fall hur gamla?

Jepp, jag har en lillasyster, Katja, som precis fyllt 4 och en lillebror, Roman, som är åtta. Sen har jag en storebror, Milan, som jag tror är 21 eller 22, men han är ofta borta på kvällarna så vi träffas inte så mycket. Jag har en syster till, Anja som är 19 men hon bor hos sin mamma och nu har hon till och med flyttat till Tyskland så henne har jag bara träffat ett par gånger. Milan och Anja är från min värdpappas tidigare förhållande.

Hur är maten i värdfamiljen?

Den är bra, jag har aldrig fått något väldigt mystiskt, men det är liksom vanlig vardagsmat. Min värdmamma är duktig på att laga mat men oftast har hon inte tid att stå länge i köket så pasta är en återkommande rätt. Och alltidalltid efterrätt såklart!

Paris

Är fransmännen snygga på riktigt eller är det bara en myt?

Men NEJ! Ingen myt så långt ögat når! Dom har ju mörkt lockigt hår för fasiken!

Har du gått vilse i Paris än?

Ja det är klart att jag har, går vilse mest hela tiden. Men det är bara att fortsätta rakt fram tills man kommer till närmaste metro haha!

Har du hittat något favoritställe i Paris?

Åh dom här frågorna är så himlahimla svåra att besvara, just för att jag är så himlahimla dålig på att bestämma mig.. Men när jag var ute med min värdbror var vi på en jättehärlig bargata vid metron Parmentier har jag för mig. Barer som spelar Beach Boys och har skor upphängda i taket är inte så dumma minsann! Annars bara älskar jag den stora parken i Bercy som ligger i sydöstra Paris. Där finns en speciella "tematrädgårdar" som t.ex. rosenträdgården, köksträdgården och den romantiska trädgården med pilar som hänger ner över dammar. Ja, ni hör ju hur bäst det låter.

Bästa saker med Paris?
Oj vad det här kommer att låta flummigt men atmosfären. Här ser man folk grovhångla lite varstans och folk träffas på apertifs och verkligen pratar och bara har det bra. Det är helt enkelt en mycket vänligare och mer romantisk stämning än i Stockholm där människorna återgår till sina egna små bubblor så fort semestern är över. 

Lär man känna fransmännen något?
Nu tänker jag drämma till med ett sådär sjukt jobbigt svar.. Om man anstränger sig. De flesta fransmän är jätteöppna och roliga om man själv är det, men det gäller helt klart att ligga på lite i början. Det är ganska många i skolan som jag kindpussas och ca va-ar med, men det är kanske inte jättemånga som jag bara skulle ta en fika med sådär. Men jag är nöjd!

Moi

Har du gått upp i vikt sen du kom dit?
Hoppsan, har ni märkt det? Haha, nej men jag skulle bli uppriktigt förvånad om jag inte gått upp några kilon! Men det är inget jag märker av, och jag har dessutom inte vägt mig sen i våras så det där med vikten har jag faktiskt ingen egentlig koll på..

Det är ett väldigt stort fokus kring maten och hur man ser ut här, särskilt bland tjejerna (surprise?). Man går knappt en dag utan att någon tar upp hur lite de tränar, hur mycket man äter eller hur valkar har uppstått som man inte hade förut. Vissa dagar rycks man med och tänker hujeda mig så tjock jag ser ut och vissa dagar blir man bara.. trött på det. Men jag tänker att jag är i Paris ett år och här finns all världens godaste saker. Jag tänker hellre på den där söta franska pojken med brunt lockigt hår än hur mina revben syns eller inte. 

Hur blev det med kläderna, har du ändrat stil?
Klädreglerna är inte alls så stränga som jag hade förväntat mig! Jag har inte fått en enda tillsägelse (woho tummen upp för mig). Ändå så har nog min stil ändrats. Jag har fortfarande en 50-60-tals touch på det jag har på mig men jag kan nog erkänna att min stil är inte lika spännande längre. Detta skär lite i mitt hjärta. Visserligen har jag fortfarande mest klänning men då och då har det även börjat slinka in ett par byxor, vilket tidigare verkligen inte var min grej.

Går du i kören i Svenska Kyrkan där borta i Paris?

Nej, det gör jag dessvärre inte. Jag skulle gärna vilja gå, men det är så himla mycket man känner så med. Just nu får det räcka med teatern jag går på, och så har jag ju dessutom kören i skolan!

Har du varit med om någon super-kulturkrock eller något som kändes jätteannorlunda från Sverige? 

Hmmm.. Nu fick jag faktiskt fundera lite.. Alltså, vad jag kommer ihåg (mycket möjligt att jag har förträngt en del) har jag inte varit med om någon sån där megakulturkrock. Något som är väldigt annorlunda från Sverige är dock hur fransmännen ser på mat. De äter verkligen inte som man gör i Sverige! I Sverige är vi ju väldigt mycket för att äta nyttigt, fullkornsbröd, quinoa, nötter och allt sånt där för att sedan fika jättemegasött. Här äter man liksom onyttigt ofta, som nutella till frukost till exempel, men man äter väldigt sällan. Frukost, kanske en macka till lunch och sen middag vid nio. Mellanmål vid tre/fyra för väldigt små barn, men absolut inte för de vuxna! 

Detta leder i alla fall till att det blir ganska mycket onyttigt för oss svenskar. För även om man äter sin nutellamacka vill man ju ändå ha en pain au chocolat sådär efter skolan, bara för att man liksom är van vid det. 

Längtar du aldrig hem?

Nej. Eller alltså. Hem kan gärna få komma hit till Paris. Men Paris behöver liksom inte komma hem om ni förstår vad jag menar.

Bisous!

Un concert

Åh hösten har på något sätt legat i bakhåll och nu attackerat mig med all sin styrka (jisses vilken metafor jag fick till där!). Nedrans kalla jäkla höst. Måste leta fram mina vantar ur min resväska för jag har redan fått typ köldeksem. Jaja, man behöver ju faktiskt inte vara utomhus sådär jättemycket varje dag och har man tur kan man hitta en vän som vill sätta sig på ett kafé och värma händerna runt en kopp varm choklad efter skolan.

Mmmmm man måste bara älska när grädden fyller halva koppen + en dm till ovanför!

Igår var jag och Louise och åt pasta på Vapiano

Nomnomnom linguini med tomatsås och mozzarella

Mitt tjusiga middagssällskap

Sedan åkte vi till Republique för att möta den här taggade bruden

Vi skulle nämligen kika på när våra franska kompisar spelade i en musiktävlig!

Bandet! Från vänster: Baptiste som är Louises värdbror, sångerska med okänt namn samt Eli!

Här klipper den okända sångerskan Baptistes hår mitt i låten. Lite oklart varför men trevligt ändå!

I publiken träffade jag på mina små franska flickor som var ungefär såhär taggade

Och det var den konsertonsdagen!

Bisous!

Pour toi, mon amour

Åh kompis. Ibland önskar jag bara att du kunde vara här så att vi kunde baka något avancerat och sen ligga och kolla på tv hela dagen. Jag saknar dig. 

Bisous!

J'aime bien la vie quotidien

Jag tycker om rutiner. Jag är väl en vad man skulle kunna definiera som en tråkig människa, men det kan inte hjälpas när man värderar det säkra före det osäkra. I smyg drömmer jag såklart om att bli den kvinnliga 007 och ena sekunden lönnmörda maffiabossar och andra flörtigt sippa martini med bondhunken. Men det är inte jag, jag tycker om rutiner. Jag tycker inte om att bli väckt mitt i natten för att lönnmörda maffiabossar. Det är liksom inte min grej.

Jag tycker om rutiner. Jag tänkte på det idag när jag vandrade hem från metron i duggregnet och i trappuppgången hörde min värdmamma spela piano, precis som hon alltid brukar göra, för att sedan gå upp till mitt rum, äta kinder och plugga, precis som jag alltid brukar göra. Vardagen är helt klart underskattad.

Visserligen är det jätteroligt att prata franska med nya människor, svänga runt varendaste gata och aldrig veta vart man hamnar, göra dumma grejer och veta  att man om några år kommer att säga "håhå jaja barn, när jag var i Paris så..".

Men egentligen är det när man vandrar hem från metron i duggregn, när ens värdmamma spelar piano och när man går upp på sitt rum och pluggar som man inser att man faktiskt bor här. Det är inte en semester, jag kommer inte åka tillbaka. Jag. Bor. I. Paris. Och egentligen slår den känslan alla nya fransmän i världen.

Men så funderar jag, varför i hela friden flyttade jag hit? Jag som älskar rutiner fixar på eget bevåg ny skola, nya kompisar, ny familj och nya fransmän, nytt allt. Pourquoi? Det låter ju verkligen jättedumt. Jo, för att jag är rädd för rutiner. Åh jisses vilket hatkärlek det där är. Jag är rädd för att varje dag höra min värdmammas plinkande på pianot, jag är rädd för att varje dag äta kinder tills hela jag förvandlas till något slags kinderägg.

Men det är då det är så himla bra att bo i Paris. För varendaste gata kan man svänga runt utan att veta vart man hamnar och varenda fransman är nynyny.

Och vad är väl livet utan några lönnmördade maffiabossar?

Bisous

Ps. Såg nu att Underbaraclara har skrivit om exakt samma sak. Hehe. Förlåt. Ds.

Vendredisamedidimanche

Sussie skällde på mig för att jag inte hade bloggat idag. Wellwell jag ska göra mitt bästa för att leta fram något ur minnet som kan vara av värde för er.

Vad gjorde då jag i helgen?

Fredag:

Efter middag med värdfamilj (+ finbesök av min fyraåriga lillasysters pojkvän!) åkte jag ungefär till Belleville för att möta upp Klara, Thea, Moa och Elvira på en bar i en park. När den stängde vid tolvtiden rullade vi vidare mot Republique för att möta upp personerna på den andra bilden (ber om ursäkt för inte världens bästa iphonebilder), det vill säga Hanna, Louise + kompis Jacob! (Ps. om ni undrar vad vi gör på bilderna så äter vi baguette. På baren ouioui, finns liksom inte ett enda ställe här där det inte passar med baguette!)

Lördag: 

Lördagen började med frukost hos Clara (som förövrigt har en jättefin blogg, spana in den!) i Montmarte, fortsatte med massa kartletande efter trevliga ställen att upptäcka samt konstutställning med värdföräldrar och avslutades med mexikanskt i Marais och barhäng vid Bastille med Catherine, Isabella, Amanda och Josefin. 

Söndag:

Söndagen började i solen framför Centre Pompidou, där jag och några till hade tänkt plugga i biblioteket. Men eftersom att kön ringlade sig helt sjukligt lång bestämde vi oss för att överge den idéen för Mocha Blanc på Starbucks. Det säger man väl inte nej till, eller hur?

När våra huvuden sedan var alldeles för proppade åkte jag, Nora och Louise och shoppade i La Défence. Trevligt avslut på den dagen om jag får säga det själv!

Och det var den helgen och nu är det måndag igen men det betyder att det bara är 11 (!) dagar kvar tills mina kära vänner kommer och ska krama och pussa på mig! 

En stor bisous på den liksom!

Bescherelle

Det finns några böcker jag helt enkelt inte kan leva utan här. Det här är en av dem

Bescherelle Poche conjugaison. Med den kan man lära sig hur man böjer varendaste verb. Gudars så bra den är! Om det är någon stackars människa där hemma i Sverige som tragglar med franskan, lägg in en  beställning så kanske jag skicka dig en! 

Det är några som har frågat om jag kan ha en liten frågestund här via bloggen och det låter väl fint tycker jag. Så om du har något du vill veta om Paris (inte för att jag är världens expert.. Ännu!), Svenska skolan eller bara hur jag har det, skicka mig en kommentar så svarar jag.

Tills vi hörs igen, lyssna på världens härligaste låt!

Bisous!

Panthéon

I torsdags var vi på FFKkursen (frankrike och fransk kultur) och besökte Panthéon som ligger nästan precis vid Luxembourgträdgården. Det var tidigare ett kloster och kyrka men efter franska revolutionen då den plundrades och förstördes blev det istället som ett slags minnestempel för franska minnesvärda människor.

Såhär pampigt var det.

Gick man ner en trappa kunde man spana på de där minnesvärda fransmännens gravar. Jag vet verkligen inte vad jag tycker om det där med att göra gravar till turistattraktioner menmen. Nu har jag i alla fall varit någon meter ifrån Voltaires, Victor Hugos, Marie Curies och Rousseaus kvarlevor. Det händer ju faktiskt inte varje dag:)

Sedan gick vi på promenad runt i kvarteret och jag tror nästan att det är mitt nya favorit häng. Släng dig i väggen Marais, femte alltså, vilken pingla! Vi skippade skollunchen för att äta stora libanesiska mackor med halloumi (MUMS!) och mest vandrade runt och sa att, hit måste vi åka igen!

Bisous!

Les araignées

Alltså ush. Jag vet inte varför det måste vara så men av någon anledning tycker extremt stora spindlar att det är jätteroligt att hänga i franska hus. Speciellt i franska badrum. Jag kan berätta att det är sådär lagom avslappnande att sitta borsta tänderna när en sådan här jävel lurar på väggen mittemot. 

Bisous!

Un marché

I söndags tog jag och Klara oss ut i regnet för att titta på en marknad som bara ligger en metrostation bort från mig.

Där kunde man hitta en massa smått som det här minilexikonet

en plåtask med diverse matteredskap

eller hela bord fulla med broscher

Sedan drog vi oss till Gare du Nord och åt den godaste indiska maten jag har ätit i hela mitt liv. Gudars. Den toppar fasiken falafeln!

Bisous!

St Do 2

Här har ni då lite bilder från själva kärnan på skolområdet- skolgården!

Det är så himlahimla fint där i parken med så nedrans pissigt att man inte får vara någonstans. Egentligen får vi inte ens vara ute på våra håltimmar då fransmännen tydligen kan få för sig att vi skolkar. De har nämligen mycket sällan håltimmar. Så det enda stället man egentligen får vara i är deras såkallade uppehållsrum som enligt svenska mått kanske inte är helt party. Menmen. Ibland kan man smyga sig ut på gården i alla fall bara för att man vill leva lite på gränsen och spana på små franska barn som har gympa. Då kan det se ut såhär.

Bisous!

Le Louvre

Igår hoppade jag av vid metron här.

Efter att ha vandrat omkring lite här såg jag helt plötsligt..

..dom här! Vi skulle nämligen besöka det gigantiska konstmuseumet Louvren. 

Vi såg till exempel den där. 

Fast själv tyckte jag nog egentligen att det var roligare att spana på allas blickar genom sina kameralinser. Man har tydligen inte sett någonting förens man har bildbevis. 

Ett vackert tak..

Efteråt åkte de här flickorna plus några andra..

..hit för att spana på saker vi ska köpa när vi blir rika. Det var värt. 

Bisous!

ps. hörni. Förlåt att jag inte uppdaterar så ofta. Det är bara det att det finns så mycketmycket finare saker att göra i den här stan. Ni får ha förhör sen när jag kommer hem. Jag lovar. 

ps nr 2. Jag är så otroligt trött på blogger som bloggverktyg! 40 minuter för att ladda upp 9 bilder!?!?! Tips på bättre bloggforum? Eller bara allmänna tips för att få upp bilder snabbare?